Mitt möte med Jesus

Jag var på ett läger när det hände, jag var 12 år. De var bara jag och min bror från vår kyrka med på detta läger de var flera från andra kyrkor där. Om man hade haft tid att tänka hade de kanske varit lite ensamt men de var bra folk där. De var en massa aktiviteter och på slutet fanns det tillfället att få förbön. Jag hade aldrig fått förbön och jag var nervös. Men jag kände att jag ville gå fram. Jag hade känt mig tom ett bra tag innan och den förbönen skulle ge mig frid i hjärtat. Jag går fram till den äldre mannen vars uppgift de var att ge förbön. “vad vill du att jag ska be för?” frågade han. “Jag känner att Jesus inte älskar mig” sa jag. Jag kan fortfarande få en tår i ögat när jag tänker på de jag hade dragits med oron i ett tag. Han bad att jag skulle få känna Jesus kärlek och de var som en varm hand berörde mitt hjärta och jag blev fri. Efter det ville jag döpa mig och blev döpt samma år.

De var ju inte bara den här upplevelsen på det här lägret som gjorde mig kristen utan det var något jag bearbetat under längre tid. Jag vet inte hur jag ska förklara det jag hade känt mig tom och viljelös jag beskriver de som en depression men de var inte diagnostiserat. Jag kände mig otroligt lite speciellt när jag tänker på rymden och hur liten jag var. Hade jag haft ett större ordförråd hade jag beskrivit mig som nihilistisk som för mig betydde att ingenting betydde något de finns ingen mening med något. De var så jag tänkte ingenting betyder något om inte Gud finns. För om vi inte är skapade till Guds avbild till att leva med Gud varför är vi då här. Allt är ju temporärt och spelar ingen roll. Jag skrev en dikt om det som jag gjorde till en sång om det fungerar kan du lyssna på den här:

Jag resonerade med ett avsnitt av “Dr Who” en serie jag kollade på som heter “Amy’s choice”. De är en serie som handlar om en utomjording som reser genom tid och rum med sina kamrater. I detta avsnitt blev de attackerade av en sovande monster som byggde upp två verkligheter och för att komma ut ur drömmen och överleva behövde de döda sig själva i den falska verkligheten. De är tre karaktärer Amy, Roary och Doktorn, men så dör Roary i en av verkligheterna och Amy blir omöjlig att trösta hon säger att de ska döda sig själva i den verkligheten där Roary är död för att “jag vill inte leva i en verklighet där han inte finns”. De var ungefär så jag tänkte då jag inte ville leva i en värld utan Gud utan mening så bestämde jag mig för att Gud fanns. Frågan till mannen som gav mig förbön var för att konfirmera att verkligheten stämmer, att berättelsen stämmer. 

Det kanske inte är den mest logiska anledningen att tro på Gud men de var vad det 12 åriga jag resonerade. Nu har jag läst om apologetik och logiken kring argumentet för Guds existens så de finns bättre anledningar till att tro på Gud men jag trodde eftersom jag behövde det.

Känner du igen dig i något av de jag berättat? Om då vad? Kommentera gärna  ❤️

Se mina andra inlägg

Är barndop legitima? https://creativemichaela.com/?p=622

Går lagen att hålla? https://creativemichaela.com/?p=609

What if today were the last day of your life? https://creativemichaela.com/2022/04/22/what-if-today-were-the-last-day-of-your-life/

Leave a Reply

Our Favourite Recipes

Spaghetti with Tomato, Spinach, and Shaved Parmesan

Creamy Tomato Soup with Cheese Toasties

Grilled Asparagus & Poached Egg on Toast

Our Favourite Recipes

Spaghetti with Tomato, Spinach, and Shaved Parmesan

Creamy Tomato Soup with Cheese Toasties

Grilled Asparagus & Poached Egg on Toast

%d bloggers like this: